Stäng stäng ikon

Så fungerar elpriskompensationen - frågor & svar.

Så fungerar elpriskompensationen - frågor & svar.

Läs mer här!

Cookies

ger oss information om hur du använder sajten, så att vi kan förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om cookies

fjarrvarme-varldens-enklaste-varme-v3.png

BLOCKSEKTION 4 Guide solceller

Cookies ger oss information om hur du använder sajten, så att vi kan förbättra upplevelsen för dig. Läs mer om cookies

Våra växthusgasutsläpp

För att minimera verksamhetens klimatpåverkan strävar vi efter att kartlägga och minska utsläppen genom hela värdekedjan. Sedan 2010, då vi hade vår utsläppstopp på 155 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e), har utsläppen av växthusgaser från vår verksamhet minskat med 92 % – till dagens dryga 13 000 ton.

Verksamhetens reducerade utsläpp av koldioxid beror på en medveten satsning för att minska användningen av fossila bränslen och öka andelen förnybara bränslen och återvunnen restvärme i vår produktion. Vi har länge haft som mål att vara helt fossilbränslefria i vår produktion av el, värme och kyla, ett mål som vi nådde i april 2018.

Växthusgasutsläpp i ton koldioxidekvivalenter, CO2e

Vi gör klimatberäkningar som följer GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) som är en internationell standard för att beräkna storleken på antropogena – d.v.s. av människan orsakade – utsläpp av växthusgaser, vilka bidrar till en ökad växthuseffekt och uppvärmning av jorden. De växthusgaser som har potential att påverka klimatet negativt, och som därför ska redovisas enligt GHG-protokollet är:

  • Koldioxid som härstammar från fossila källor (CO2)
  • Metangas (CH4)
  • Lustgas (N2O)
  • Ofullständigt halogenerade fluorkarboner (HFC, som ofta används som köldmedier)
  • Fluorkarboner (FC)
  • Svavelhexafluorid (SF6-gaser)

Koldioxid som härstammar från icke-fossila källor, t.ex. från förbränning av biomassa, kallas för ”biogen” koldioxid och tas inte upp i den ordinarie GHG-redovisningen. Detta beror på att biogen koldioxid ingår i kolets korta kretslopp och binds upp av gröna växter med hjälp av solljus och vatten genom fotosyntesen. Biogen koldioxid ingår med andra ord i balansen för den naturliga växthuseffekten och är ofarlig för klimatet.

Även metangas kan ha icke-fossilt ursprung. T.ex. är ”biogas” en benämning på metangas som framställts genom rötning av samhällets restprodukter, såsom matrester och gödsel m.m. Eftersom antroponega utsläpp av metangas – oavsett ursprung – inte ingår i fotosyntesen, och alltså inte kan tas upp av växter från atmosfären, påverkar den klimatet negativt. Således ingår utsläpp av oförbränd metangas i GHG-beräkningarna oavsett om den har biogent eller fossilt ursprung.

Minskade_utslapp.JPG

Kraftringens olika scopes

Scope 1 utgörs av verksamhetens direkta utsläpp, det vill säga utsläpp som verksamheten kan sägas ha direkt rådighet över. För Kraftringens del utgörs dessa utsläpp av koldioxid, lustgas, metangas, SF6-gas och köldmedium från fordon och anläggningar som vi själva äger och använder, till exempel våra produktionsanläggningar som producerar el och värme. Nytt för 2021 är att vi utvecklat hur vi beräknar utsläpp av lustgas (N2O) och metangas (CH4) från förbränning av biomassa inom fjärrvärmeverksamheten. Vi beräknar scope 1 enligt ”Financial control approach”, vilket innefattar utsläppen från all verksamhet som vi har finansiell kontroll över

Scope 2 utgörs av verksamhetens indirekta utsläpp från inköpt energi. För Kraftringens del kommer dessa utsläpp från el och värme som används i våra anläggningar och kontor. Även förluster som uppstår i våra elnät räknas som en del av vår egen energianvändning och ingår i scope 2. Förluster sker i alla elnät och är inte unikt för Kraftringen. Vi beräknar scope 2 enligt ”Market based method” som baseras på emissionsfaktorer för den faktiskt inköpta energin.

Scope 3 utgörs av verksamhetens övriga indirekta utsläpp – utsläpp från någon annans verksamhet vars tjänster eller produkter vi använder. Denna utsläppskategori innehåller utsläpp som i många fall ligger bortom, eller långt bortom, vår direkta rådighet och kan i teorin bli mycket omfattande. Det som ingår i en verksamhets scope 3 ingår samtidigt i någon annan verksamhets scope 1. Därför är det viktigt att noggrant avväga och vara tydlig med vad som tas med i scope 3-beräkningarna. På Kraftringen har vi historiskt begränsat våra scope 3- beräkningar till att inkludera två poster: utsläpp från tjänsteresor och från transporter av biobränsle till och inom våra kraftvärmeverk Örtoftaverket och Återbruket.

Nytt för 2021 är att vi, för att få en ännu bättre uppfattning om vår värdekedja, utvidgat systemgränsen för scopet med flertalet poster.

Kraftringen har historiskt begränsat våra scope 3-beräkningar till att inkludera två poster: 
  • Utsläpp från tjänsteresor 
  • Utsläpp från inköpta transporter av biobränsle till våra kraftvärmeverk Återbruket och Örtoftaverket

Nytt för 2021 är att vi, för att få en ännu bättre uppfattning om vår värdekedja, utvidgat systemgränsen för scopet. De adderade beräkningsposterna utgörs av:

  • Utsläpp från hotellnätter kopplade till tjänsteresor
  • Utsläpp från transporter av sand till Örtoftaverket och Återbruket
  • Utsläpp från transporter av aska från Örtoftaverket, Återbruket och Klippan
  • Utsläpp från värme som vi inte producerar själva utan köper in från framför allt Öresundskraft och Landskrona Energi
  • Utsläpp från utvinning och tillverkning av kemikalier till Återbruket och
  • Örtoftaverket
  • Utsläpp från transport av kemikalier till Återbruket och Örtoftaverket

I klimatberäkningarna har utsläpp av lustgas från förbränning av biomassa, läckage av köldmedium och köpt värme identifierats som tunga poster. En annan väsentlig post är utsläpp från inköpta transporter av biobränslen, kemikalier, sand och aska som uppgick till 2758 ton CO2e år 2021. Vår bedömning är att det finns goda möjligheter att nå målet om nettonollutsläpp senast år 2030. I första hand, och i enlighet med Energitrappan, ska vi arbeta med att reducera våra egna utsläpp. Där reducering inte är möjlig kommer vi att behöva arbeta med klimatkompensering. Detta kan ske t.ex. genom finansiering av andra verksamheters investeringar i negativa CO2e-utsläpp, genom egen produktion av biokol eller genom egen etablering av CCS-teknik.